Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är till stor del ett gigantiskt hållbarhetsprojekt. På storskalig nivå kan Stockholms stad arbeta tillsammans med byggbranschen för att implementera nya lösningar och tänja gränserna för hållbar stadsplanering.

Att Stockholm har stort behov av nya bostäder är ingen nyhet. Men det pågår också en hel del projekt som syftar till att tillfredsställa den till synes omättliga urbaniseringsprocessen. Utmaningen består inte bara i att bygga klimatsmarta och hållbara lösningar till en rimlig kostnad – det ska dessutom mynna ut i stadsdelsmiljöer som är attraktiva för medborgare att leva och vistas i.

Man kan nästan se det som att det är halvtid i det mastodontprojekt som är Norra Djurgårdsstaden. 500 nya lägenheter produceras varje år och ska bli 12 000 så småningom när projektet avslutas år 2030. 35 000 nya arbetsplatser ska skapas, utöver byggprocessens stora arbetsbehov.

Var femte ny Stockholmslägenhet 2016 byggdes i Norra Djurgårdsstaden. Området sträcker sig från Hjorthagen i norr, via Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Stora ytor förvandlas från gråa transportleder till en ny, levande och grön stadsdel.

SAMVERKAN MED FORSKNING

Staffan Lorentz är projektchef för Norra Djurgårdsstaden på Stockholms stads exploateringskontor. För att nå målen menar han att det krävs innovationer och utmanande nytänk.

− Det är spännande med hållbarhetsprojekt av den här skalan, säger han. Det är ett stort projekt över lång tid, och vi jobbar ihop med forskningsinstitut och miljöteknikföretag för att ständigt hålla oss uppdaterade kring vilka lösningar som fungerar bäst. Vi tar inte första bästa förslag och kör på.

Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden på Stockholms stads exploateringskontor.

Energi och klimat är de tyngst vägande frågorna i projektet, och hänger tätt samman med Stockholms vision om att bli helt fossilfritt år 2040. Således är energiförbrukning, transporter och materialval viktiga parametrar i de byggprojekt som pågår.

− Vi ställer höga krav på byggherrarna att de bygger in möjligheter att hantera klimatpåverkan, säger Staffan Lorentz. Det kan till exempel innebära uppsamling av regnvatten eller solceller på taket.

Går ni efter någon särskild certifiering?

− Vi jobbar inte enligt någon övergripande certifiering, men vårt eget miljö- och hållbarhetsprogram sammanfaller ganska väl med Miljöbyggnad Guld. Vi har granskat och jämfört olika alternativ, men både BREEAM och LEED hamnar mer på kvartersnivå. Vi vill jobba mer övergripande. NDS deltar däremot som ett av de 17 projekten i organisationen C40:s Carbon Neutral Cities.

NYA LÖSNINGAR UNDER VÄGENS GÅNG

Med detta sagt följer Staffan Lorentz och hans kolleger upp alla de tuffa mål man har satt, och samlar kontinuerligt in rapporter från de medverkande byggherrarna. Med en ständigt pågående utveckling och konstant nya rön finns det också behov av att arbeta agilt.

− Vissa saker kan vi ändra ganska snabbt ifall det till exempel dyker upp smartare teknik som kan lösa ett specifikt problem. Det är spännande att kunna dra nytta av nya innovationer.

Känns det någonsin som att det blir för många krav?

− Nej, tvärtom sporrar det de deltagande byggherrarna och energibolagen att fråga sig om det finns ännu bättre lösningar på våra utmaningar. Samtidigt ligger Stockholm på en hög nivå redan i dag när det gäller hållbarhet, så det är få innovationer som verkligen revolutionerar. Det handlar snarare om att hela tiden skruva på småsaker.

Hur ska man säkerställa social hållbarhet?

− Vi skapar attraktiva miljöer och öppnar upp stora delar av Stockholm som tidigare inte var tillgängliga. Det ska vara tryggt och befolkat med en bra blandning. Därför bygger vi väldigt blandat, med olika boendeformer, arkitekter och verksamheter. Sen är det självklart att alla inte kommer att kunna bo här. Däremot kommer det bli en härlig mötesplats med hamn- och kajmiljöer för alla stockholmare.

Hur ser fördelningen ut mellan hyresrätter och bostadsrätter?

− I det som byggts hittills har vi fördelningen 50/50. Målet är att skapa ett ekonomiskt överskott till Stockholms stad. Projektet kräver förstås enorma investeringar – bland annat ska vi bygga en helt ny ö vid Ropsten. Men vi anser att det kommer att ge ett så pass stort extra värde att kostnaden är berättigad.

Hammarby Sjöstad är ett exempel där det tog lång tid att få platsen att leva. Och i Kista slocknar stora delar av stadsdelen när klockan slagit 17. Hur undviker man att bygga döda platser?

− Vi kan bestämma oss för en viss blandning mellan företag, bostäder och handel. I detaljplanerna ställer vi krav till byggherrarna, men i slutändan är det förstås upp till fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen att bestämma exakt vilken verksamhet man vill hyra ut till. Vi kan inte tvinga någon att ha ett café i huset. Däremot ser skolförvaltningen och stadsdelsförvaltningen noga över hur många förskolor och skolor som kommer att behövas i området framöver. Generellt ser jag det som att vi ska skapa goda möjligheter – då kommer det också intressanta verksamheter. Men vi kan inte bygga bara kontor eller bara bostäder, då blir det inte en levande plats.

Vy över Norra Djurgårdsstaden.

ENERGI EN NYCKELFRÅGA

Inom ramen för Norra Djurgårdsstaden utlyste man under 2014 en tävling för att få in skarpa förslag till plusenergihus, med krav på låga kostnader, livscykelanalys och en effektiv energianvändning på högst 55 kwh/m2.

− Det var ett stort intresse, och vissa förslag hamnade betydligt lägre än så. Men det viktiga nu är att lyckas jobba integrerat med övriga energifrågor. Fortum kommer till exempel att kunna köpa tillbaka energi som produceras genom sol- och vindkraft. Deras kraftvärmeverk i Hjorthagen eldas enbart med biomassa, och vi kommer ha fossilbränslefri fjärrvärme med energiåtervinning bland annat från serverhallar.

Är Norra Djurgårdsstaden ett projekt som någonsin blir helt klart?

− Vi ska ju bara bygga ner till Loudden, så visst finns det en begränsning. Samtidigt hittar vi ständigt nya platser att utveckla – det har visat sig att det fanns betydligt större möjligheter än vi först trodde.

Tror du att hållbarhetsarbetet kan inspirera andra?

− Ja, med den här typen av miljöprofilprojekt måste någon gå före och testa nya saker för att Stockholm som helhet ska bli mer hållbart i längden. Våra tuffa krav på energieffektivisering, grönytor och annat ger absolut ringar på vattnet. Andra svenska kommuner har plockat idéer från projektet, och vi har haft en strid ström av internationella besökare som är nyfikna på hur man gör. 300 utländska grupper med totalt 5000 gäster var här bara under 2016 – totalt handlar det om 20 000 besökare. Det säger en hel del om intresset.

Dela