Foto: Richard Forsberg

Bergmaterial är branschen som få tänker på, men som alla medborgare har glädje av dagligen. Samtidigt skulle produktions- och distributionsprocessen kunna effektiviseras betydligt, med minskade kostnader och lägre miljöpåverkan som resultat. Det menar i alla fall Björn Strokirk, vd för Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI.

Infrastruktur, vägar, banvallar och husgrunder – det svenska samhället är till stor del uppbyggt av bergmaterial som granit, gnejs och diabas, som efter utvinning blir till krossat berg, naturgrus och makadam. Totalt handlar det om 70-100 miljoner ton varje år.

Bergmaterialet har förädlats under våra fötter i flera miljarder år och har efter sin omfördelning vissa unika egenskaper som gör att exempelvis vägar och banvallar kan göras stabila och hållbara. Asfalt består dessutom till 95 procent av bergmaterial, och i betong är andelen 80 procent.

SGU räknar med att mer än 80 procent av bergmaterialet till vårt samhällsbyggande kommer från bergtäkter. Och där kommer vi oförhappandes in på en av bergmaterialbranschens stora utmaningar – tillgången till råvaran.

Svårt att öppna nya bergtäkter

Ett problem med bergmaterial är att det krävs att man öppnar stora bergtäkter med relativt jämna mellanrum för att kunna utvinna den råvara som behövs. Och några alternativa lösningar existerar inte, menar Björn Strokirk, vd för Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI.

− Bergmaterial är en oundgänglig råvara för det svenska samhället. Om man inte har närliggande bergtäkter blir transporterna extremt dyra, vilket i slutändan kostar skattebetalarna en massa extra pengar.

För att sätta det i perspektiv: redan efter 3-5 mil kostar transporterna av bergmaterial mer än materialet i sig. Tunga lastbilar på vägarna är inte bara kostsamt, det kan också innebära trafikrisker, trängsel och onödiga utsläpp.

− Företagen kommer alltid finnas, och den här typen av verksamhet kommer aldrig kunna utkonkurreras av Kina. Det enda sättet att få fram bergmaterial till låg kostnad och med liten miljöpåverkan är att välja närproducerat i högre utsträckning, säger Björn Strokirk.

SBMI stöttar branschen

Genom kompetensfrämjande åtgärder, säkerhetsutbildningar och arbetsmiljöföreskrifter stärker SBMI sina medlemmar. Att verka för bättre spelregler på marknaden är också viktigt för branschorganisationen. Bergtäkter står inte högst upp på politikernas agenda.

− Vi är först ut i värdekedjan och syns kanske inte så mycket. Men jag tycker ändå att vi får ett allt större intresse från politiskt håll.

I dagsläget finns det ungefär 1 300 täkter i Sverige, varav 700 bergtäkter och 400 grustäkter. Bergtäkter tar ofrånkomligen en del mark i anspråk, inte sällan i 40-50 års tid, vilket skapar små lokala sår i naturen. Först efter avslutat arbete kan bergtäkten användas till andra saker, exempelvis rekreation i form av en badplats.

Samtidigt behövs det ständigt flerbergtäkter, helst alltså så nära användningsområdet som möjligt. Från SBMI menar man att processen tar alldeles för lång tid.

− Tillståndsbiten är en flaskhals, säger Björn Strokirk. Vi efterfrågar en snabbare och mer rättssäker miljöprövning. I dag kan processen ta flera år, eftersom ärendet först ska gå genom Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen, och därefter till mark- och miljödomstolen. Med snabbare handläggning och mer lokala täkter skulle vi kunna få kortare transporter och lägre priser till kunderna.

Damm och säkerhet

En stor del av SBMI:s arbete handlar för tillfället om arbetsmiljöfrågor. Den fysiska säkerheten är en del av den agendan.

− Vi verkar för att sprida god praxis på området, säger Björn Strokirk. Vi jobbar bland annat mycket med säkerhet, bullerfrågor och damm.

Fall från hög höjd och rester av odetonerat sprängämne är andra säkerhetsrisker ute i täkterna. Det har förekommit dödsolyckor, och SBMI utvecklar kontinuerligt riskanalyser och teknik för säkra maskiner i samråd med tillverkare, myndigheter och medlemsföretag.

En mindre synlig men långsiktigt potentiellt förrädisk arbetshälsorisk vid täktarbete är dammet som uppstår.

− Kvartsdammpartiklarna kan vara skadliga, och många jobbar nu med dammbekämpning på olika sätt. Bland annat kan man använda finfördelade vattendroppar i vattendimma för att fånga in de skadliga små dammpartiklarna.

Föryngring efterfrågas

Som med många andra delar av samhällsbyggnadssektorn är kompetensförsörjning en prekär framtidsfråga. Många av de som anställdes under 60-talet går i pension nu. Björn Strokirk medger att det är problematiskt att hitta nytt folk till branschen.

− Det är svårt med synlighet, säger han. Högskolans treåriga samhällsbyggnadslinje är viktig för oss, där finns många av framtidens platschefer. Rollen har blivit mer komplex i dag, med högre grad av rapportering inom miljö och säkerhet. Även maskinoperatörer är en bristvara bland våra företag. Vi vill försöka hjälpa till att ordna praktik på täkter för elever och studenter så att de själva får en förståelse kring hur det funkar att jobba där. Blir de väl anställda i branschen kan vi bistå med ett 40-tal informationsfilmer som kan bidra till att slussa in dem i arbete på bergtäkter. Och har de en gång börjat i branschen så stannar de flesta kvar hela sitt yrkesverksamma liv. Tydligen trivs man bra i täkterna.

CHRISTIAN VON ESSEN

 

Fakta SBMI

Sveriges Bergmaterialindustri är en medlemsförening som i dagsläget samlar ca 150 medlemsföretag inom allt från sprängning och stenkross till jurister och konsulter.

En del av medlemmarnas representanter bidrar med sin expertis i olika utskott, bland annat Spränggruppen, Arbetsmiljöutskottet, Krossutskottet och Samhällsutskottet.

Tillsammans med medlemmar och myndigheter anordnar SBMI kontinuerligt kurser, utbildningar och branschdagar inom aktuella ämnen.

Läs mer på www.sbmi.se

Annons

Dela