Annons

Betongbranschen ser hållbarhetsarbetet som livsviktigt för att bibehålla sin relevans när byggherrarna får nya kravställningar. Ett stort arbete sker bakom kulisserna – och i samarbete med cementindustrin.

Att avfärda betong som ett icke hållbart alternativ är minst sagt förhastat. Nu är det upp till branschen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete.

Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård har avslutat en hektisk Almedalsvecka, där hon vid åtskilliga seminarier och paneldebatter dryftat byggsveriges framtid och betongens roll i den. Som röst för ett knappt hundratal medlemsföretag inom betongvaror, montage, pump och fabriksbetong har hon en unik inblick i en traditionell bransch som jobbar hårt för att driva utvecklingen framåt. Klimatfrågan är för tillfället av högsta rang i diskussionerna.

− Branschen jobbar med en rad olika klimatrelaterade åtgärder, både på kort och lång sikt, säger Malin Löfsjögård. Arbetet har pågått under lång tid, inte minst inom cementindustrin som jobbat med detta sedan början på 1990-talet.

CEMENT TAR TÄTEN

Eftersom cement är den mest CO2-kritiska beståndsdelen i betong, är det ofta där det stora hållbarhetsarbetet ligger. Åtgärderna har redan resulterat i att klimatpåverkan är 20 procent lägre i dag jämfört med tidigare.

− Cementindustrin fortsätter sin utveckling och jobbar efter sin nollvision 2030, säger Malin Löfsjögård. Samtidigt arbetar betongtillverkarna med att optimera betongsammansättning, använda alternativa bindemedel som slagg och flygaska istället för cement, och att skruva på designen. För huskonstruktioner är det i dag möjligt att uppnå betydligt lägre klimatpåverkan med rätt typ av betong.

Redan i dag finns potential för att nå en sänkning på 50 procent av klimatpåverkan, menar Malin Löfsjögård.

− Det är fullt möjligt, men det kräver också att beställare och entreprenörer aktivt ser till att använda betong med lägre CO2-avtryck. Branschen vill att vi når dit inom fem års tid.

På lång sikt handlar det om den ambitiösa målsättningen att betongen ska vara klimatneutral till 2045.

− För att nå dit kommer det krävas teknikutveckling inom framförallt cementtillverkningen med CCS/CCR-teknik. Parallellt med detta fortsätter utvecklingen av alternativa bindemedel och det sker även utveckling inom cement och betong för anläggningskonstruktioner. Vi kommer se en kraftig ökning av betong med allt lägre klimatpåverkan, inte bara till huskonstruktioner utan också för anläggningskonstruktioner.

PREFAB VINNER MARK

Med urban förtätning kommer problem med buller och störningsmoment kring byggarbetsplatserna. Precis som för träbyggnadsbranschen finns det en rad dolda hållbarhetsvinster i en ökad industrialisering med prefab.

− Utveckling av produktionsmetoder för både platsgjuten betong och prefab pågår ständigt. industriell tillverkning av betong har vi haft länge i Sverige både gällande platsgjutet och prefab och det är en utveckling som pågått sedan början av 1900-talet.

Industriellt byggande har flera dimensioner. Förtillverkning kan spara mycket tid på själva byggarbetsplatsen eftersom färdiga element snabbt kan monteras. Men den platsgjutna betongen är också en industriell metod där det finns plattformslösningar.

− Betong ger goda möjligheter att välja den lösning som passar bäst för det specifika projektet, säger Malin Löfsjögård. Självklart pågår en ständig utveckling av produktionsmetoder, gjutning och montage för att minimera störningar och få ett ännu mer effektivt och rationellt byggande. Detta är en viktig del i det som gör byggsektorn mer hållbar ur flera dimensioner.

DÖTT LOPP MELLAN BYGGMATERIALEN

Under de senaste åren har flera studier försökt kartlägga olika stommaterials miljö- och klimatpåverkan i livscykelanalyser. Riksbyggen Brf Viva i Göteborg omnämns flitigt i dessa sammanhang, och det beror framförallt på att man lät forskningsinstitutet RISE ta fram en rapport som utreder hur de olika stommaterialen står sig mot varandra. Studien heter ”Energi och klimateffektiva byggsystem − miljövärdering av olika stomalternativ”. Man tar sig an massivträstomme, prefab-betong och platsgjuten betong.

Det unika med studien är inte livscykelanalyserna i sig, utan det faktum att man utgår från en livslängd på 100 år – vilket är byggherrens uttalade målsättning med projektet. Slutsatsen är odramatisk men icke desto mindre intressant:

”Resultaten visar inga signifikanta skillnader vid samma funktioner under livslängden, varken för klimat eller för primärenergi mellan betong- och träkonstruktionerna.”

Men rapporten öppnar samtidigt för vidare analyser:

”LCA-studien har inte inkluderat funktionsförändringar i byggnaden kopplat till bärighet, ljud, fukt, hälsa eller andra problem som kan medföra ökat underhåll och utbyte. Betonghusen har t ex dimensionerats för 100 år enligt beprövade standarder och erfarenheter. Det föreslagna massivträhuset saknar motsvarande dimensionering.”

Utvalda leverantörer

Cementa AB

Kynningsryd Prefab AB

Sika Sverige AB

UBAB Ulricehamns Betong AB

MBM Halmstad AB

EPSCement AB

Annons

Dela