Annons

När prestigeprojektet Riksbyggen Brf Viva skulle initieras fastställdes hållbarhetskrav ner på minsta detaljnivå. För Cementa blev det en välkommen utmaning att ta fram ett en helt ny bindemedelskombination med avsevärt lägre klimatpåverkan.

I betongindustrin är man i stor utsträckning beroende av cementtillverkarnas goda vilja och innovationsförmåga. Betong består i grunden av vatten, sten och bindemedlet cement. Cement produceras i sin tur till stor del av klinker, ett material som avger stora mängder CO2 i sin upphettningsprocess. Traditionellt har cement en mycket andel hög andel klinker, inte sällan uppemot 90 procent.

Tack vare forskning och utveckling har man de senaste åren lyckats få fram cement som i högre utsträckning innehåller andra komponenter som bindemedel. Bland annat använder man flygaska, en restprodukt värmekraftverk, samt granulerat slagg från masugnar inom stålindustrin.

BYGGPROJEKT MED BAS I FORSKNING

Riksbyggen Brf Viva i Göteborg är ett bostadsbygge med 132 lägenheter. Projektet har blivit vida omtalat tack vare den ambitiösa hållbarhetsprofilen som påverkat leverantörer ända ner på detaljnivå.

Anders Rönneblad är projektledare inom forskning och utveckling på Cementa. Han blev kontaktad av Riksbyggen 2014 för att bjudas in till forskningsprojektet Positive Footprint Housing tillsammans med RISE, Research Institutes of Sweden. Enligt akademiska studier hade man kommit fram till att betong bidrog till högre klimatpåverkan än trä, och man började undersöka varför.

− Riksbyggen bjöd in oss och vände på frågan: hur bra kan ni göra det? De bad oss ta fram ett recept för platsgjuten betong och ett för prefab. Vi tecknade ett samverkansavtal för bindemedel och påbörjade våra egna tester tillsammans med utvalda leverantörer.

CERTIFIERAD BLANDNING

Kravspecifikationen från Riksbyggen mynnade framförallt ut i att betongstommen i slutändan skulle ha en betydligt lägre klimatpåverkan, men det stipulerades också begränsningar i hur stor andel av respektive ingrediens de fick använda. Resultatet blev en bindemedelskombination med 65 procent klinker, 30 procent flygaska och 5 procent kalksten. Blandningen kunde certifieras för vidare bruk.

Men att dra ner på andelen klinker i cementblandningen visade sig skapa andra begränsningar.

− Det handlar alltid om att leva upp till krav på hållfasthet och beständighet för att en byggnad ska kunna stå kvar i 100 år, oavsett klimat. Problemet när man drar ner på andelen klinker blir att det uppstår produktionstekniska aspekter som man måste ta höjd för. Blandningen tar helt enkelt längre tid att torka, vilket kan ställa till det för gjutcykeln.

Hur kan man komma runt detta?

− Ett långsammare betongrecept måste man kompensera för på annat sätt. Framförallt är det viktigt att grus, sand och vatten inte är för kallt. Det finns tillsatsmedel man kan använda för att påskynda härdningsprocessen, och i vissa fall får man skjuta arbetspassen ett par timmar så att det passar bättre. Det är förstår frestande att hela tiden producera så mycket som möjligt, men ska vi klara hållbarhetsmålen med lägre klimatpåverkan får man acceptera att det tar lite längre tid.

Bild: Riksbyggen

SLUTTANDE BOSTÄDER

Eftersom de sju byggnaderna i Riksbyggen Brf Viva uppförs i suterräng längs en sluttning, ställs det extra höga krav på platsgjutna betongstommar.

− På plats handlar det om andra saker, som när man kan ta ner gjutformen. För den platsgjutna betongen har vi använt slagg istället för flygaska till vår bindemedelskombination, säger Anders Rönneblad.

Får den här typen av projekt ringar på vattnet i branschen tror du?

− Absolut. I samverkansavtalet med Riksbyggen ingår även kommunikationen med andra aktörer, och flera har visat intresse även efter detta. Sen finns det mycket att göra med att optimera byggkonstruktionen i sig. Det finns regelverk och standarder, men man jobbar ofta med viss överkapacitet som skulle kunna dämpas med noggrannare beräkningar. I tidigare projekt har betongens beståndsdelar varit en ickefråga, men genom aktiva val kan man få ner klimatpåverkan.

Hur rimmar det här arbetet med er egen hållbarhetsstrategi?

− Vi arbetar enligt vår vision att våra produkter ska vara CO2-neutrala år 2030, så det passar oss alldeles utmärkt. Vi behöver hela tiden kunna producera stora volymer, och det nya receptet kommer vi kunna använda i hela landet för att skräddarsy på plats för respektive projekt.

Anders Rönneblad menar att den stora utmaningen för Cementa bland annat består i att hitta hållbara energi- och logistiklösningar.

− Vi tittar på hur vi kan effektivisera våra transporter, och i framtiden kanske vi kan skapa eget bränsle till cementugnarna med hjälp av algodlingar som återanvänder den koldioxid som uppstår i produktionen. Spillvärme från produktionsprocessen jobbar vi redan mycket med. Sen kommer CO2-avskiljning bli allt mer aktuellt – vi har till exempel ett systerbolag som har för avsikt att bli den första cementproducenten i världen med att CO2-avskilja, avslutar Anders Rönneblad.

Utvalda leverantörer

Cementa AB

Kynningsryd Prefab AB

MBM Halmstad AB

Annons

Dela