Annons

Hållbarhetscertifieringarna blir allt tuffare, och när det nu är dags för Miljöbyggnad 3.0 har kraven för samtliga 15 indikatorer skärpts. Sweden Green Building Councils avgående vd Bengt Wånggren menar att man företräder spjutspetsen i branschen.

Miljöcertifieringarna har blivit hygienfaktorer, alla ska ha en. Framförallt har det för kommersiella fastigheter visat sig relevant ur ekonomisk synvinkel – utländska investerare och hyresgäster skyr medaljlösa objekt som pesten.

Det finns med andra ord pengar att tjäna på att ta hållbarhetsarbetet ett steg längre – bättre hyresgäster är en sida av myntet, medan de verkliga vinsterna på längre sikt ligger i parametrar som energieffektivisering, värmeåtervinning och förnybar energi.

300 MEDLEMMAR

Sweden Green Building Council har sedan starten 2009 samlat branschens mest grönt nyfikna aktörer för att tillsammans utveckla standarder och visa vägen framåt. Initialt bestod föreningen av tretton initiativtagare. 2016 uppgick antalet medlemmar till drygt 300 stycken.

SGBC hanterar certifiering och uppföljning av det brittiska systemet BREEAM, amerikanska LEED, EU-initiativet Greenbuilding, samt det egna certifieringsprogrammet Miljöbyggnad.

Det sistnämnda är i särklass störst på den svenska marknaden, och enligt statistik från SGBC (som inte innefattar BREEAM) är mer än 1000 byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad, 329 med Greenbuilding och 224 med LEED. Av Miljöbyggnads byggnader har 13 procent nivå Guld, 62 procent Silver och 25 procent Brons.

MILJÖBYGGNAD 3.0 PÅ INGÅNG

Under två års tid har Sweden Green Building Council utvecklat en uppgradering av Miljöbyggnad, och under hösten 2017 kommer fastighetsägare och byggherrar att kunna registrera sina uppgifter för att ansöka om Miljöbyggnad 3.0. Version 2.2 fortsätter att gälla fram till årsskiftet, men från och med 2018 är det bara version 3.0 som kommer att accepteras.

Vd Bengt Wånggren är nöjd med slutresultatet.

− Vi har reviderat varenda en av de 15 indikatorerna. Bland annat skärper vi kraven på vilka material man ska dokumentera när det gäller innehåll och förekomst av kemikalier eller farliga ämnen.

Bengt Wånggren, VD på Sweden Green Building Council. Foto: Jashar Ghavampour

För att skruva till hållbarhetsparametrarna ytterligare kommer man i Miljöbyggnad 3.0 att lägga stor vikt vid byggmaterialets tillverkning och de klimatpåverkande utsläpp som därigenom genereras.

− Man har kommit långt med driften, säger Bengt Wånggren, men betydelsen av utsläpp vid tillverkningen har därmed ökat. Tillverkningen står ofta för mer än halva klimatpåverkan av en byggnad. Därför har vi infört livscykelanalys och kräver att man dokumenterar materialens klimatutsläpp vid tillverkningen. Vårt fokus är förstås att uppmuntra branschen till att få fram miljö- och klimatsmarta varor som inte släppt ut så mycket vid tillverkningen.

SGBC:s uppdrag är att kvalitetssäkra alla ritningar, dokument och beräkningar. Vid byggstart får man en preliminär certifiering som kan verifieras efter att två år har gått.

− Det är viktigt att kunna visa att byggnaden uppfyller kraven i praktiken också, säger Bengt Wånggren. En ny regel är att man dessutom måste återrapportera igen efter fem år. Den nya versionen premierar även nya lösningar för energi, bland annat egeninstallerade solfångare eller effektiv användning av spillvärme från närliggande byggnader. Naturligtvis ska även själva energiförbrukningen i drift hållas så låg som möjligt.

Bengt Wånggren är övertygad om att certifieringarna driver utvecklingen mot mer hållbara hus med hög kvalitet.

− Det finns också en ekonomisk aspekt i att hållbara byggnader gör det lättare att få hyresgäster. Ett bra område trivs människor i, och man kan lättare få dit personal som stannar längre.

CITYLAB FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING

De senaste åren har SGBC haft för avsikt att bredda sin repertoar mot att även innefatta certifieringar för kvarter och stadsdelar. Med nya initiativet Citylab är man efter sex års arbete nu slutligen på väg mot en lösning som kan omfamnas av branschen.

Konceptet står på tre ben: Citylab Learning är en utbildningsdel för att främja kunskap inom hållbar stadsutveckling. Citylab Network är ett nätverk som låter intressenter ta del av andra projekt och utvecklas tillsammans med varandras goda idéer. Inom Citylab Action utvecklas styrdokumenten som ligger till grund för certifieringen.

− Vi har nu en betaversion av certifieringen på plats, så den är inte lanserad ännu. Vi har haft genomgångar och workshops och har kommit fram till 22 olika indikatorer. Det har diskuterats kring omfattning och nivå, och om det verkligen kan säkerställa en ökad hållbarhet. Det handlar ju inte bara om att ticka boxar, utan åtgärderna ska leda till hållbar utveckling på riktigt.

Nästa steg är en remissrunda efter sommaren 2017, då man skickar ut en nästan färdig version till medlemmar och andra för att få in ytterligare synpunkter. Målet är att publicera en standard i januari 2018.

− Det är en svår process, erkänner Bengt Wånggren. Stadsprojekt kan vara väldigt olika. Hur ska man vara flexibel samtidigt som man är tydlig? Jag tror att det blir mycket intressant för fastighetsbolag och kommuner som ägnar sig åt stadsutveckling. Hållbarhet handlar om att människor ska må bra. Då måste man skapa trivsamma stadsdelar – vilket också ökar värdet. Det finns en enorm potential.

FÖRÄNDRINGSBENÄGNA SÄTTER AGENDAN

Men åter till Miljöbyggnad 3.0. Att ständigt skruva på samtliga indikatorer i de olika certifieringarna måste ofrånkomligen leda till en del huvudvärk så småningom.

Bengt Wånggren är inte det minsta orolig.

− Vi har lyssnat på branschen och försökt hitta en rimlig nivå, men ingen har ännu ifrågasatt Miljöbyggnad 3.0 och tyckt att det blev för hårt. Man får inte heller glömma bort att vi företräder spjutspetsen i branschen – alla behöver inte tycka att det här är en lämplig nivå. Vi ska driva på och forcera den här utvecklingen, inte bara bokföra den. Är det tufft att uppnå nivå Guld, då får det vara så, säger Bengt Wånggren och fortsätter:

− De som vill förändra och stå i första ledet, det är de som sätter agendan. Nej-sägarna lyssnar vi inte så mycket på, för de har fel. De är inte heller medlemmar hos oss.

BENGT WÅNGGREN OM TVÅ HÅLLBARHETSTRENDER:

  1. Många tittar allt mer på hälsa och välbefinnande, och hur det kopplas till prestationer. Arbetsgivare mäter prestationer hos sina medarbetare för att få ut så mycket som möjligt av sina kontorsfastigheter. Finns det tillgång till bra mat, motion, frisk luft, ståbord, och så vidare, då får man också glada, engagerade och effektiva medarbetare.
  2. Det finns väldigt mycket kapital från pensionsfonder som bara längtar efter att placeras. Fastigheter är en trygg investering, och gröna fastigheter är ännu tryggare. Det finns i dag ett stort tryck på att utveckla ännu fler bra och hållbara fastigheter.

Utvalda leverantörer

Hydraware AB

Plannja

Åhmans i Åhus AB

Dela