Väl fungerande och säkra hissar skapar bättre tillgänglighet, högre värde och en tryggare boendemiljö. Hissförbundet ser gärna tuffare säkerhetsregler och statliga subventioner för att öka tillgängligheten i samhället.

Charlotte Teglgaard, är generalsekreterare i Hissförbundet, som samlar 85 procent av hiss- och rulltrappsbranschen och har sitt kansli hos Teknikföretagens Branschgrupper. Säkerhet, tillgänglighet och kompetensförsörjning är nyckelorden som ska uppnås genom information, påverkan och utbildning.

Modernisering krävs

Ett av Hissförbundets budskap är att det finns ett stort behov av renovering – eller modernisering – av hissar i Sveriges bostadshus. Alla hissar måste besiktigas av ett auktoriserat besiktningsorgan varje år, men många hyresvärdar skjuter på den ordentliga upprustningen.

− Ifall en olycka skulle inträffa är det fastighetsägarens ansvar När hissen närmar sig 20-25 år bör man ta hjälp av en konsult eller ett hissföretag för att utvärdera statusen och lägga en åtgärdsplan, säger Charlotte Teglgaard. Om det är väldigt hög belastning, exempelvis i ett hotell eller på ett sjukhus, kan genomgången behöva göras tidigare.

Detta livscykelperspektiv på hissen ligger inte alltid överst på fastighetsägarnas prioriteringslista. Men det finns många fördelar med att renovera hissen, menar Charlotte Teglgaard.

− En modern hiss använder 40-70 procent mindre energi än en gammal, säger hon. Men det handlar inte bara om energieffektivisering, utan säkerhet, komfort och tillgänglighet är andra viktiga aspekter.

Ni hävdar till och med att tillgänglighet är lönsamt för samhället i stort. Hur lyder det resonemanget?

− Ju större tillgängligheten är desto större del av samhället kan ta del av och vara delaktig i den aktuella fastighetens verksamhet. Det innebär att ökad tillgänglighet höjer värdet på fastigheten. I ett bredare samhällsperspektiv handlar det om att andelen äldre i Sverige kommer att öka kraftigt under de kommande åren, och då behöver vi betydligt fler tillgänglighetsanpassade bostäder. I dag har vi 70 000 trapphus som saknar hiss helt och hållet, samt ytterligare en stor andel som har en halv trappa upp till hissen. Att sätta in en ny hiss kan kosta ungefär 1,3 miljoner fördelat på 25 år. Men att sätta en äldre person på särskilt boende kostar 700 000 kronor om året.

Hisstöd efterlyses

För nybyggen är det i dag lag på att bostadshus med tre våningar eller fler måste utrustas med hiss, men för fastighetsägare med befintliga hisslösa byggnader är ekvationen tyvärr inte lika solklar ännu. Hyresvärdar får till exempel inte lov att lägga hisskostnaden på en ökad hyra.

− Två statliga utredningar har föreslagit hisstöd för den här typen av fastigheter, och det tycker vi är en utmärkt idé. Både Norge och Finland har liknande stöd i dag. Det skulle kunna innebära att kostnaden subventioneras med 50 procent i befintliga byggnader som i dag saknar hiss. Det efterfrågas av fastighetsägarna, särskilt i områden där det bor många äldre. Våra beräkningar visar att ett statligt hisstöd skulle ge en nettobesparing för samhället på 1,25 miljoner kronor för varje installerad hiss.

Modulbyggen effektiviserar

Faktum är att det har blivit relativt enkelt att genomföra efterinstallation av hissar i bostadshus. Med nya tekniska lösningar kan tillverkare bygga hissen i moduler som kan sättas mitt i eller utanpå byggnaden. Det tar i regel ett par veckor att montera hissen.

− De här nya modulhissarna är energisnåla, kostnadseffektiva och lätta att sätta in, så de funkar väldigt bra i exempelvis miljonprogrammens fastigheter. Om hissen inte får plats inne i trapphuset kan man sätta hissen utanpå huset, och ibland kan man bygga ett helt nytt trapphus istället. Byggreglerna tolkas lite olika i olika kommuner så det är viktigt att kolla vad som gäller innan ett projekt startas.

Säkerheten framför allt

Säkerheten är av högsta vikt för Hissförbundet, och man skulle gärna se en föreskriftsändring så att bostadshus blir tvungna att retroaktivt åtgärda hissar som saknar skydd i korgöppningen. I dag gäller regeln enbart fastigheter med i huvudsak  arbetslokaler.

− Det är en stor säkerhetsrisk, säger Charlotte Teglgaard. Det finns ingen logik i att bostadshus inte omfattas, olycksrisken är densamma oavsett om man transporterar återvinningskärl eller flyttar möbler. Att inte ha korgdörr ökar dessutom risken för barn att skadas. Vi kartlägger nu den här typen av olyckor för att kunna göra bättre analyser av situationen.

Ni driver även en informationskampanj om säkerhet i rulltrappan. Behövs det verkligen?

− Ja, det visar sig att 60 procent av svenskarna inte känner till de säkerhetsrekommendationer som finns för rulltrappor. Många olyckor kan förhindras om man följer rekommendationerna. Barnvagnar är farligast, och bör av flera anledningar aldrig åka i rulltrappan. Lekande barn och äldre med rullatorer samt husdjur kan också innebära risker, avslutar Charlotte Teglgaard.

CHRISTIAN VON ESSEN

Läs mer på www.hissforbundet.se

Länk till säkerhetsblad för rulltrappan.

Utvalda leverantörer

Fält Communications AB

Stockholms Hiss- & elteknik AB

Hydroware AB

GMV Sweden AB

KONE AB

Åhmans i Åhus AB

Schindler Hiss AB

Annons

Dela