Britta Permats, VD Svensk Ventilation

Den svenska ventilationsbranschen växer så det knakar, med fokus på energieffektivisering, bra inomhusklimat och mer styr- och reglerteknik. Men det innebär också att ett annat problem dyker upp: branschen behöver kompetensförsörjning.

Fysiska konsekvenser av ett undermåligt inomhusklimat kan vara huvudvärk, migrän och trötthet. Arbetsmiljöverket har visat att bristande luftkvalitet kan stå för en 15-procentig reduktion i effektivitet och produktivitet på en arbetsplats. Ventilationen har också en uppgift i att föra bort fukt och övertemperaturer samt föroreningar och emissioner från material för att istället ta in frisk luft.

Luftkvalitet påverkar alltså mer än vi tror, och särskilt utsatt är skolvärlden. När byggnader som byggdes på 60-talet − med dåtidens anläggningar för inomhusklimat − plötsligt ska husera dubbelt så många elever och lärare blir det konsekvenser.

Hos branschorganisationen Svensk ventilation är just skolornas luftkvalitet den stora frågan för tillfället. Var femte skola har problem med inomhusluften, och en miljard statliga kronor finns avsatta för ventilationsrenovering mellan 2015-2018. Men få skolor har utnyttjat möjligheten hittills, enligt statistik från Boverket.

− Vi upplever att det varit lite för krångligt och byråkratiskt att söka, säger Britta Permats, vd för Svensk ventilation. Det finns pengar, så det är tråkigt att det inte utnyttjas. Även miljonprogrammets fastigheter befinner sig i stort behov av renovering. Där är ägarna redo, medan finansieringen saknas.

Vad kan konsekvenserna bli av dålig inomhusluft i skolan?

− I Danmark har forskare kunnat visa på att dåliga luftflöden, under sju liter per sekund, minskar inlärningsförmågan. Framförallt är det matte och läsförståelse som påverkas. Det finns också ett samband mellan temperatur och inlärning. 22 grader är optimalt, men om det är varmare blir inlärningen sämre. Där spelar ventilationsanläggningen en viktig roll.

Hur skiljer sig framtidens system från de gamla?

− Framförallt kommer det att hända väldigt mycket på lokalsidan, säger Britta Permats. Genom internet of things (IoT) kan man integrera olika funktioner i samma system – ventilation, värme, kyla, belysning, solskydd och så vidare. Städning är också en viktig faktor som håller på att effektiviseras − genom sensorer kan man logga närvaro i ett rum och enbart städa efter behov. Rummet kan dessutom känna av luftkvalitet och temperatur så att systemet till slut lär sig byggnaden och dess verksamheter. När dessutom trådlös överföring ersätter trådbunden spar det också mycket tid vid installation och driftsättning, men det ställer också nya krav på kompetensen inom vår bransch.

Hur ser kompetensbehoven ut framöver?

− Det byggs som aldrig förr, samtidigt som det befintliga beståndet ska renoveras. Marknaden för vår bransch har ökat från 10 till 17 miljarder under de senaste 10 åren, men tillväxten planar ut eftersom vi inte har tillräckligt med arbetskraft. Vi jobbar på att få Ventilationsmontör som egen yrkesutgång på gymnasiet och hoppas få igång en ny utbildning hos IUC under hösten 2017. Alla i byggbranschen har ungefär samma dilemma. Vårt problem är att vi till och med saknar utbildningsplatserna.

CHRISTIAN VON ESSEN

Utvalda leverantörer

ebm-papst AB

Bevent Rasch AB

Gunnar Karlsen Sverige AB

Systemair Sverige AB

Camfil Svenska AB

H. Östberg

Annons

Dela