Hos Pär Svensson på Passivhuscentrum Västra Götaland i Alingsås är stämningen dyster – personalen har nämligen precis fått veta att kommunen beslutat lägga ner satsningen. Från 1 januari 2018 står flera av medarbetarna utan arbete.

Vad är bakgrunden?

− För tre år sen utlovade vår dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan att man skulle skapa ett center kring hållbart byggande eftersom branschen hade behov av samordning. Det finns mycket pengar till forskning och utveckling, men alla gör sina egna saker på eget håll. Vi hakade på, och har sedan dess lagt alla ägg i en korg tillsammans med Alingsås och Västra Götalandsregionen för att bygga upp vår verksamhet. Samtidigt insåg vi att om vi inte kommer med i regeringens satsning är det nog kört.

Så vad hände?

− Svensk Byggtjänst fick stödet på 10 miljoner. De kommer fungera bra som det informationscentrum man handlat upp, men branschen behöver hjälp med samordning kring fortsatt hållbarhetsutveckling.

Hur ser du på utvecklingen i branschen under den här tiden?

− Det är bara att se på Boverkets byggregler och hur de har anpassat krav och regelverk. Sedan 2006 har till exempel energikravet på ett flerfamiljshus gått från 140 kWh/m2/år till 75 kWh/m2/år. Det är ett stort skutt på 10 år. Det vi jobbat med har också påverkat branschen och regelverk. Boverkets byggregler jobbar nu med nära-noll-energi-direktivet som kommer från EU. Det innebär att alla EU-länder ska halvera sin energianvändning och reducera sin klimatpåverkan till 0, för byggnader, vid 2050. Alla länder ska bidra på sitt eget sätt. Från och med 1 januari 2021.

Det låter ju toppen?

− Ja, men problemet är att branschen inte lyckas leverera det som vi säger att vi ska göra. Ambitionen är nog helt ärlig i utgångspunkten, men det krävs en kontinuerlig process från beställare till leverans för att säkerställa att alla vet vad som gäller och hittar samverkansprocesser kring det.

Var brister det i ansvar menar du?

− Ett problem är om beställaren inte har tillräcklig kompetens och därför varken vill eller kan ta ansvar för kvaliteten. I andra fall är det upphandlingsmetoden som är begränsande. Men det vanligaste kanske ändå är att man har bråttom, vilket är ett effektivt sätt att hindra innovation och utveckling. I dag puttar beställaren ofta frågan framför sig och lägger över ansvaret på entreprenören. Entreprenören tar kanske in en ny arkitekt och konstruktör, vilket ger att det inte finns någon som följer med hela vägen och har den kontinuerliga kompetensen, styrningen och uppföljningen. När projektet sedan lämnas tillbaka till beställaren så sker det också på många olika sätt, och det händer ibland att driftpersonalen inte varit tillräckligt involverade i processen och därför inte är helt införstådda i vad som gjorts och hur det var tänkt. Byggnader är mycket mer komplexa i dag än för 30 år sedan. Den tekniska utvecklingen går fort och det är inte alltid som vi människor hänger med.

 

Blir det inte problem för fastighetsägaren om kraven inte uppfylls?

− Nej, det finns till exempel inga sanktioner ifall energideklarationer inte stämmer. Det finns ingen som har tid för det hos kommunerna. Boverket jobbar på saken, jag tror att de vill hitta ett sätt att formulera byggreglerna så att man får bättre resultat. Men visst blir det problem i det långa loppet, särskilt som det väller in investeringar i gröna obligationer där det ställs höga hållbarhetskrav. Då måste allting kunna redovisas ordentligt.

Hur har din syn på hållbart byggande förändrats?

− Vi har definitivt breddat vårt perspektiv med bland annat livscykelanalyser och sociala aspekter − mycket mer än bara driftsenergi. Vi tittar på byggmaterial, hur man jobbar med långsiktighet, investeringsmodeller, partneringupphandlingar, ledarskapsmodeller och sociala frågeställningar. Egentligen är passivhusnamnet begränsande eftersom vi jobbar utifrån en mer holistisk syn.

CHRISTIAN VON ESSEN

Passivhuscentrum Västra Götaland är partner till konferensen Nordic Architecture Fair på Svenska Mässan i Göteborg, 7-8 november 2017.

 

 

 

 

Dela