Vrå skola

Text: Christian von Essen

Principen bakom passivhus är påtagligt enkel: kapsla in den värme som alstras av sol, människor och hushållsapparater för att begränsa behovet av övrig uppvärmning. Resultatet kan bli en värmeenergibesparing på 75 procent jämfört med andra moderna byggnader.

För Simone Kreutzer är passivhus tveklöst framtiden. Hon är vd för Intressegrupp Passivhus (IG PH), som grundades i Sverige 2011. Konceptet passivhus har sin utgångspunkt i tyska Darmstadt och Dr Wolfgang Feist. Han byggde det första passivhuset som stod klart 1991, och han är grundare av Passivhaus Institut som fortfarande jobbar med passivhuscertifieringar i 17 länder.

Kunskapsspridare

IG PH Sverige är en intressegemenskap med tre ben, varav medlemsorganisationen är ett. Dessutom arbetar de dels som energisamordnare och konsulter i passivhusprojekt, med rådgivning, stöd och information till beställare och konsulter; dels bygger de en kunskapsbas där utbildningar är fundamentet.

− Det är viktigt att förstå helheten, hur alla system hänger ihop, säger Simone Kreutzer. Vi erbjuder till exempel en hantverkarkurs som riktar sig mot snickare, rörläggare, elektriker och alla som påverkar byggnadens kvalitet på något sätt. Det känns viktigt för oss sprida den kompetens som finns efter drygt 30 år med passivhus.

Hon poängterar organisationens oberoende, man får inget ekonomiskt stöd från stat eller kommun, utan finansierar sin verksamhet helt genom de olika tjänsterna som tillhandahålls.

− Det är viktigt för oss att alla kan bygga passivhus utan att någon särskild aktör tjänar pengar på det. Passivhusbegreppet är nämligen inte skyddat, så det behövs viss kvalitetssäkring.

Varför är passivhus som begrepp fortsatt relevant?

− Man pratar om ofta noll-energihus, plus-energihus och andra varianter. Men det är i princip bara fokus på kWh. Passivhusfilosofin är att man bygger hållbara, sunda hus med hög komfort och genomtänkta lösningar som börjar redan med arkitekturen. Arkitekten måste ha kunskap − det här är byggnader som är kvalitetssäkrade, man kan inte fuska. Den som beställer ett passivhus får väldigt hög kvalitet med höga krav på mycket god komfort inomhus både på vinter och sommar. Ingen annan tänker helhet som vi.

Vilka områden ökar just nu tycker du?

− Det som boomar just nu är passivhuslokaler: skolor, förskolor och idrottshallar. Vi hinner inte med alla projekt som kommer. Det saknas kompetens − alla vill bygga och ingen hinner utbilda sig.

Hur är kunskapen ute bland kommunerna?

− Det finns många som är duktiga. Laholm är drivande och ska bygga skolor och idrottshall. Älmhult bygger en skola för Ikea. Knivsta är ledande, de bygger bland annat fem stycken passivhusskolor och ett kulturcentrum. Sigtuna kommun kom till oss innan de gick till arkitekt med sina projekt, då kunde vi hjälpa dem ta fram betydligt bättre lösningar. Bygger man passivhus följer vi upp alla projekt noga, vilket kan vara lite läskigt. Ofta är det svårt att få fram och granska energiberäkningar, men vi ser att passivhusbyggnaderna ligger långt under kraven.

Finns det för många miljöcertifieringar tycker du?

− Absolut, det är för många vilket förvirrar marknaden. De tjänar mycket pengar – men garantin för en bättre byggnad får man oftast bara i teorin. I dag väljer många per automatik Miljöbyggnad som certifiering. Inom passivhus är det mesta inom Miljöbyggnad automatiskt med, men med ännu bättre energivärden. Vårt problem är att passivhus har olika definitioner, och vi har i 15 år försökt att samordna dessa. Men många har tyvärr hoppat på ett begrepp som inte funkar i längden.

När kan man räkna med att den extra investeringen i ett passivhus betalat sig?

− År noll! Om du bygger ett passivhus som är rätt gjort från början. Dagens arkitekter bygger gärna hus med 60-90 vinklar och många inglasningar, upp emot 50 procent. De lär sig en väldigt komplex arkitektur på utbildningarna och vill förstås använda sina kunskaper. Men bygger man mer kompakt, med kanske 8 vinklar och 20 procent inglasning, bättre fönster, mer solljus, då kan man få lägre kostnad redan i investeringsfasen. Därefter blir det 75 procent lägre driftskostnader samtidigt som människor mår bättre och upplever mer komfort.

Hur når ni arkitekterna med det budskapet?

− Vi har kurser hos oss, men nu gäller det oftare andra positioner. Problemet är att arkitekter måste tävla om sina uppdrag, och de med mest färgstarka bilder, med mycket glas och vinklar, vinner. Men de arkitekter vi jobbar med är jätteduktiga och har lärt sig att kombinera design med funktion och ekonomin. Man får använda sin fantasi, jobba med innerväggar och indirekt ljus interiört. Det finns hur många lösningar som helst. I Sverige är arkitekten inte ekonomiskt ansvarig för det som byggs på samma sätt som man kan vara i andra länder. Det kräver en stor medvetenhet om kostnad och helhet. Byggnader är ju system, helhetslösningar.

Passivhus i korthet

* Minimera värmeförluster, optimera värmevinster = lågt värmebehov kvar
* Lufttäta och välisolerade klimatskal med passivhusfönster
* Få vinklar, bra formfaktor
* Ventilation med värmeåtervinning
* Lagom andel inglasning med hänsyn till vädersträck
* Minimal energiförbrukning
* Låga driftskostnader

 

Årets passivhuskonferens Passive House Week ägde rum i Knivsta den 2-7 oktober 2017. Nästa gång återkommer den 2019 på samma plats. www.passivhuskonferensen.se

Dela