Svenskt stål

Stål är ett konstruktionsmaterial som är starkt, flexibelt och kreativt att jobba med. Med modern forskning och utveckling blir stålet dessutom både starkare och lättare – och därmed med mer hållbart.

Forskning och utveckling inom byggmaterial går fort framåt, och stålet är inget undantag. Frågor kring hållbarhet, miljö och livscykelperspektiv är ständigt levande, även inom den till synes traditionella stålindustrin.

Björn Åstedt är vd för branschorganisationen Stålbyggnadsinstitutet (SBI), som bland annat arbetar med utbildning och kompetensutveckling för sina medlemsföretag. Han ser en lovande utveckling framöver.

− Sverige är världsledande inom stålproduktion med bland andra SSAB i spetsen, och inom rostfritt stål Outokumpu. Stålet som utvecklas nu blir bara starkare, vilket innebär att man kan få en lättare stomme.

Utmaningen för branschen, menar Björn Åstedt, är nu att reducera mängden CO2 som släpps ut vid produktionen av stål. Nämnda SSAB driver exempelvis ett nytt forskningsprojekt tillsammans med LKAB och Vattenfall där man med vätgas i masugnarna kan få ner utsläppen till noll – det blir bara vattenånga kvar. Lyckas man med detta på stor skala kan det få en enorm inverkan på branschen.

Hur står sig stålet inom de allt tuffare miljöcertifieringarna för byggande?

− En stor del av certifieringarna handlar om driftsfasen, men det kommer sannolikt ökade krav på byggmaterial och materialåtgång. Stål är ett material som funkar väl i den cirkulära ekonomin eftersom det är hundra procent återvinningsbart. När konstruktionen är uttjänt skickar man det till smältverket och gör nytt, vilket innebär en betydligt mindre miljöbelastning. Däremot kostar det fortfarande mycket energi att ta fram råmaterialet.

Kan man tala om hållbarhet i termer av långsiktighet?

− Absolut. Stål ändras inte över tid, utan behåller sin form och stabilitet. Ska du till exempel bygga om ett hus efter 30 år är det en fördel att kunna ändra om planlösningen invändigt. Genom att välja stål får du en flexibel byggnad med långa spännvidder och glesare mellan pelarna. Genom att använda ett oorganiskt material minskar risken för framtida problem med fukt, i ett allt varmare och fuktigare klimat bygger man annars in en risk. Som arkitekt får man dessutom en frihet att uttrycka sig kreativt i ett starkt men lätt material i förhållande till belastningen. Stål går att böja och vrida utan begränsningar, så det är bara fantasin som sätter gränser.

För ett par år sedan trädde en ny CE-märkning av bärande stålkonstruktioner i kraft. Hur har det fungerat för branschen?

− Frågan lever vidare – trots att kravet varit gällande i 2,5 år är det fortfarande lite av en övergångsperiod. Det har varit en stor omställning för branschen, och kravet påverkar väldigt många aktörer. Mer än 600 företag är certifierade i dagsläget, men många kämpar fortfarande för att komma i mål. Samtidigt upptäcker vi att det finns bristande kunskaper hos beställare och byggnadsnämnder. De missar att kontrollera, och i vissa fall bygger man på ändå. Men har man inte en godkänd entreprenör är det inte korrekt utfört. Det leder till snedvriden konkurrens gentemot de som har gjort läxan. Det finns ett långtgående byggherreansvar i Sverige, men ofta delegerar man vidare kontrollansvaret nedåt i kedjan och där brister det lite. Vi jobbar mycket tillsammans med Boverket och andra branschorganisationer för att nå ut med information och kunskap.

Det har även talats om en personcertifiering för stålbyggnadskonstruktörer. Är det en rimlig väg att gå?

− Ja, det är en fråga vi har arbetat med sedan 2008. I Sverige finns det nämligen inga formella utbildningskrav på konstruktören som ritar våra hus. I Boverkets regelverk står bara att ”en konstruktion ska projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt”. I många andra europeiska länder har man certifieringar för konstruktörer, vilket visar att man har tillräckliga kunskaper för att säkerställa byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet. På SBI har vi tagit fram en egen, frivillig certifiering, som heter Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer (CSK). Med en certifiering kan man som beställare vara trygg med att man får säkra konstruktioner som inte heller är överdimensionerade. Det ger i sin tur mindre materialspill och lägre kostnader.

Utvalda leverantörer

Byggstål Peter Södergren AB

Plannja AB

Contiga AB

SSAB AB

Annons

Dela