Annons

Betong är inte bara är beständigt gentemot tidens tand − det är också ett material som är hållbart och klimatsmart ur ett livscykelperspektiv. Och utvecklingen går fort framåt.  

Betong är populärt inom svenska byggprojekt, inte minst för flerbostadshus där betong är det klart dominerande byggmaterialet. Betonganvändningen har ökat under senare år i takt med ett ökat byggande. Och det är inte bara hållfasthet, kostnadseffektivitet och beständighet som lockar byggföretagen till betongen. Hållbarhet börjar bli en allt viktigare parameter.

Malin Löfsjögård är vd för branschorganisationen Svensk Betong, som samlar ett 60-tal medlemsföretag inom betongindustrins olika områden. Hon är även adjungerad professor vid KTH och institutionen för byggvetenskap, avdelningen betongbyggnad.

Hållbarhetsarbete vanligare

Hon har sett ett allt mer tydligt fokus på hållbarhetsfrågorna hos medlemmarna, vilket tidigare inte var lika vanligt.

− Min förhoppning är att Svensk Betong fungerar som en samlad kraft, och vi ser hela tiden hur vi tillsammans med medlemmarna kan jobba för att minska CO2-utsläppen. Det blir som ett gemensamt mål dit alla strävar, och ett forum för att utveckla och dela med sig av landvinningar inom recept, design, bindemedel eller materialoptimering. Utvecklingen har inneburit att den betong som används i dag ger betydligt lägre klimatpåverkan än tidigare.

För Svensk Betong är det viktigt att propagera för en långsiktig hållbarhet, med konstruktioner som lever under mycket lång tid.

− Vi ska bygga smart för hållbarhet över hela livscykeln. Då tar man inte bara hänsyn till produktion, utan även drift, underhåll, energiförbrukning och återvinning.

Måste man in tidigare i byggprocesserna tror du?

− Ju tidigare man får vara med desto bättre är det. De som projekterar har generellt en mycket bättre kunskap i dag kring hur man till exempel kan utnyttja betongens termiska egenskaper och att betong ger ett naturligt, tätt klimatskal. Men kan våra företag komma in tidigt och se över nya möjligheter är det bara bra − då utnyttjas betongens egenskaper på bästa sätt.

Cement och betong hand i hand

Betong består av sten, grus, vatten och bindemedel, främst cement. Cementtillverkarnas klimatarbete är viktigt eftersom cementet står för den största delen av klimatpåverkan hos betong, upp till ca 90 procent av de totala utsläppen. Resterande delar står transporter och produktionsprocessen för.

Svensk cementindustri har en nollvision för CO2-utsläpp till 2030. Cementtillverkningens utsläpp kommer av att man hettar upp kalksten som frigör CO2. Hälften beror på processen, hälften på att koldioxid frigörs från själva kalkstenen.

− Det är därför väldigt glädjande att cementindustrin jobbar aktivt med sina klimatmål, bland annat genom energieffektivisering, biobränsle och teknik inom koldioxidavskiljning. I Sverige har vi en lång tradition av att jobba tillsammans med den här utvecklingen. Vi ser även en stark utveckling från betongföretagen gällande recept- och materialoptimering, transporter och produktionsprocesser.

Både cement- och betongföretagen arbetar dessutom i allt högre utsträckning med olika typer av alternativa bindemedel för att få fram recept som är mindre klimatpåverkande. Bland annat används slagg och flygaska, som är en restprodukt efter energiåtervinning av avfall.

Positiva exempel

Den utsläppsreducering som sker behöver göras med hänsyn till övriga krav.

− Klimatåtgärder får naturligtvis inte ske på bekostnad av kvalitet eller livslängd, säger Malin Löfsjögård. Man får noga se över vilka egenskaper man eventuellt gör avkall på.

Riksbyggens projekt Brf Viva i Göteborg är spännande i sammanhanget. Med hjälp av den senaste forskningen är ambitionen att utveckla Positive Footprint Housing, inom vad man kallar ”Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt”.

− Projekt som Viva är intressanta. Riksbyggen bygger med alla möjliga olika material och anpassar varje del noga efter syftet. Vad kan vi göra med den här betongstommen? Vilka krav finns det? Det är ett inspirerande sätt att jobba tycker jag. Inom Viva har man aktivt arbetat med att bland annat optimera betongen ur klimathänseende, vilket ger ca 30 procent lägre klimatpåverkan.

Hur stor roll spelar de olika miljöcertifieringarna som Leed och Breeam inom betongvärlden?

− Rent allmänt ser vi att de som bygger kontorslokaler är väldigt måna om certifieringar, och inom Svensk Betong har vi tillsammans med övriga aktörer i betongbranschen tagit fram vägledningar för hur betongens egenskaper utnyttjas optimalt ur de olika certifieringssystemens krav. Vi har också sett att många av de byggnader som nått höga betyg har betongstomme. För bostäder är det andra faktorer som spelar in, och där har jag känslan av att man inte har kommit riktigt lika långt.

Hur jobbar ni med arbetsmiljöfrågor?

− Vi har samma målsättning som inom svensk byggindustri: en nollvision vad gäller olyckor. Betongpumpning och montage av betongelement är de mest utsatta momenten. Det sker fortfarande olyckor, men i dag har man en väldigt hög medvetenhet. Vi samlar in olycksstatistik från våra medlemmar, genomför säkerhetsutbildningar och tar fram manualer och dokument samt anordnar arbetsmiljödagar för våra medlemmar. Vår styrelse har arbetsmiljö som en stående punkt på varje möte. Arbetsmiljö måste vara överordnat alla andra frågor, det får aldrig handla om konkurrens.

Betongbranschen nämner ofta karbonatisering som en CO2-reducerande bieffekt av att bygga med betong. Är det en ny upptäckt?

− Man har nog alltid känt till karbonatiseringen, men det sågs tidigare mest som ett problem då armeringen riskerade att rosta när koldioxiden trängt in i betongen. Det är dock inget problem då betongen är dimensionerad för det. Vad man däremot inte har vetat är hur stor karbonatiseringen egentligen är. Nu har forskare kartlagt detta på ett mer strukturerat sätt, och kommit fram till att betongbyggnader suger upp 300 000 ton CO2 årligen bara i Sverige. Vi tycker att det ska tas med i beräkningen ur ett livscykelperspektiv. Betong verkar som en enkel produkt, men det är väldigt kul att arbeta i en bransch där det fortsatt finns en så stor utveckling för framtiden, avslutar Malin Löfsjögård.

CHRISTIAN VON ESSEN

 

Fakta

Svensk Betong är en branschorganisation för alla företag i Sverige som arbetar med produktion, montering eller pumpning av betong. Som associerade medlemmar återfinns aktörer inom bland annat forskning och konsultverksamhet.

Svensk Betong har fem anställda på sitt kansli, och bistår sina medlemmar med utbildning, rådgivning och kommunikation, samt för branschens talan gentemot politiker och beslutsfattare.

www.svenskbetong.se

Utvalda leverantörer

Betongindustri AB

Kynningsryd Prefab AB

Primekss Sweden AB

Contiga AB

Annons

Dela