Det må kännas som att träbyggandet exploderar, men fortfarande byggs bara vart tionde nytt hus i Sverige i trä. Svenskt Trä och Trästad Sverige är två sammanslutningar som försöker ändra på detta. Och de ser ljust på framtiden.

Västerbottens landshövding Magdalena Andersson har länge propagerat för ett ökat utbyte av de svenska skogarna. I dag är hon ordförande i Trästad Sverige, som samlar en rad namnkunniga representanter från olika delar av branschen.

− Vi är en ganska oortodox gruppering eftersom vi består av myndigheter, kommuner, forskning, näringsliv och ideella organisationer. Vår enda gemensamma plattform är ett ökat träbyggande. Vi kommer från en rad olika perspektiv, men alla landar i att det är klokt, bra, klimatsmart, lätt och snabbt att bygga i trä.

Trästad Sverige är en ideell förening utan vinstanspråk, som vill sprida kunskap för att nå det fossilfria samhället. Magdalena Andersson ser stor potential för träbyggande framöver.

− Av det som byggs nytt i dag är 10 procent i trä. Vi har ett byggande som ökar totalt sett, men det är fortfarande samma andel trä. Vi vill jobba med att utveckla detta ytterligare. Det känns som att allt fler börjar prata om träbyggande på ett nytt sätt. Stora byggare visar intresse, miljöorganisationer pratar om det, kommuner är nyfikna. Samtidigt har förbudet för trähus högre än tre våningar legat ända till 1995. Så utvecklingen har inte varit möjlig tidigare.

Finns det fördomar kvar tror du?

− Absolut! Och det finns en stor branschkunskap som tyvärr inte inkluderar träbyggande. För oss handlar det om att visa exempel och möjligheter. Tänk till exempel på städerna som ska förtätas: påbyggnader i trä är ett fantastiskt sätt att göra det på. Trä är lättare än betong, det låter inte och är ett smidigt material att jobba med.

Ni pratar bland annat om att ”landet kan bygga staden” – vad menas med det?

− Ja, var växer skogen? Inte i storstäderna, utan i glesbygden − där det finns ont om jobb. Om man kan förädla skogen på plats har vi en gratis regionalpolitik också. Det behövs om vi ska kunna öka antalet entreprenadföretag. De som finns i dag kan inte mätta hela marknaden.

Hur ser du på diskussionen kring brandrisk och underhåll?

− Jag sitter i Umeå, och hela stan brann ner 1888. Sundsvall brann också. Den rädslan sitter hårt kvar i oss. Nu handlar det om brandskal och smarta skydd. Brandsäkerheten är viktigare än materialvalet, samtidigt som trä förkolnar och håller mycket längre innan exempelvis en järnbalk ger vika. När det gäller underhåll ser många fortfarande det lilla röda trähuset framför sig, men så är det inte i dag. Man kan ha en helt annan fasad i puts, det finns många olika möjligheter. Men jag tror generellt att det behövs rätt mycket information och påverkan kring de här frågorna.

Har du några goda exempel på rak arm?

− Växjö är duktiga, de har fattat tydliga politiska beslut. I dag kan du åka till Växjö på trähussafari. Där finns en jättefin ishockeyarena i trä, samt träbostadshus i sex våningar. Skellefteå är tydliga, med en egen träbyggnadsstrategi. Sundbyberg har fantastiska trähus. Men till 2025 behövs 700 000 nya bostäder, så det gäller att hugga tag.

Copperhill Mountain Lodge

 

Tror du att det är risk för polarisering i byggmaterialsdebatten?

− Det är mycket möjligt, och man ska passa sig för det. Jag brukar säga ”låt inte det goda bli det bästas fiende”. Det finns plats för flera olika byggmaterial. Hus eller arenor kan byggas på smarta sätt genom att blanda glas, trä och betong tillsammans. Man ska akta sig för att vara fundamentalist, men att det finns enorma fördelar med trä kan man inte komma ifrån. Och med volym kommer man ner i pris.

HÅLLBAR INDUSTRI

För Mikael Eliasson på Svenskt Trä har utvecklingen från 90-talets förbudshävning gått fort. Forskning och utveckling har skapat en helt ny bransch som bygger på hållbarhet hand i hand med industriell tillverkning.

− Nu har vi gått in i en expansiv fas, säger han. Vi har under lång tid ackumulerat upp ett stort byggbehov i Sverige, vilket betyder luft under vingarna för träbyggandet också.

Mikael Eliasson menar att vi står inför ett skifte. Vid Linköpings universitet har exempelvis professor Staffan Brege fastslagit att flervåningshus i trä kan ha en marknadsandel på hela 50 procent år 2025.

− Insikten har ökat, liksom investeringarna, säger Mikael Eliasson. Men det krävs en ny byggprocess oavsett material. Vi har fortfarande höga byggkostnader i Sverige, så vi måste bli bättre på att effektivisera och kombinera material på ett smartare sätt. Vi har lång erfarenhet av prefab och industriell tillverkning, men det finns ett kunskapsglapp i branschen eftersom träkunskap inte har funnits hos arkitekter och konstruktörer.

MÅSTE BORT FRÅN MATERIALSILOS

Under den senaste kunskapsdagen hos Svenskt Trä släpptes en ny handbok inom KL-byggande, korslimmat trä. 600 personer närvarade, och intresset var större än någonsin. Men inte heller Mikael Eliasson tror på att måla in sig i föreställningen om ett enda byggmaterial.

− Vi ser inte att man måste ha det ena eller andra. Men faktum är att 40 procent av våra energiresurser går till boende och byggande. Så vi måste tänka till, speciellt om vi ska öka byggandet. Vi måste utnyttja den kunskap som finns på bästa sätt genom hybrider och sätta material där det gör mest nytta.

Den cirkulära ekonomins intåg i byggprocesserna är välkommet, men inte helt framme. Boverket har nu fått i uppdrag att se över hur man kan föra in livscykelanalyser i byggreglerna.

− Ska vi nå ett fossilfritt byggande måste vi framförallt få ner transporterna i byggprocessen. Hälften av energiåtgången sker i byggandet, så vi bör vara extra noga med materialval och att utnyttja och optimera de material vi har. En cirkulär ekonomi tvingar oss att redan vid bygget fundera över vad som händer vid avveckling.

Var är Sveriges plats i den här utvecklingen?

− I Europa har man jobbat systematiskt med att göra träbyggande möjligt. Drivande länder är Österrike, Finland och Sverige. Sverige och Norden kan fortsätta arbetet med att föra ut kunskap och forskning för att skapa bra standardiserade regler inom hela EU. Vi ska inte heller glömma bort att vi är aktiva i Kina, världens största konstruktionsmarknad sedan 10 års tid. Sedan hösten 2015 har Kina som mål att öka träbyggandet av klimatskäl, och vi har ett nära samarbete för att skapa en standard för flervåningshus i trä.

Mikael Eliasson delar Magdalena Anderssons uppfattning att det finns stora kunskapsluckor – och tillhörande fördomar – inom träbyggande i Sverige. Men han ser att ny teknik och djupare kunskap snabbt ger ringar på vattnet, även ur ett rent ekonomiskt perspektiv.

− Vi är inne i en positiv spiral. När den industriella produktionen får verka fullt ut kommer vi att se goda effekter av det. Träbyggnader finns både i det enklaste och det lyxigaste segmentet, men det man verkligen skriker efter just nu är ekonomisegmentet där trä kan ge hög kvalitet under kontrollerade former. Prefabricerade träbyggnader är kostnadseffektiva och ger bättre koll på kalkylen.

Vad kännetecknar egentligen KL-trä?

− Det är en relativt ny industri, men det var så man byggde tidigare med de gamla timmerhusen. Med modern teknik limmar man så att man får skivor som kan vara bärande eller avskiljande. KL-trä ger arkitektonisk frihet, effektiva ytor och snabbare byggprocesser. Österrike och Tyskland är ledande, där går alla anläggningar för fullt nu.

Man pratar ibland om trä i relation till välbefinnande och hälsa. Finns det några nya rön inom det området?

− Ja, det börjar komma spännande studier kring det. Ett norskt projekt visade till exempel hur man kunde korta tiden för rehabiliteringsåtgärder när patienterna hade trä omkring sig. Inlärningsförmågan hos elever har visat sig kunna öka, och det kommer mer forskning framöver på det ämnet. Kan man bevisa att träbyggnader kan korta sjukdomstiden finns det förstås ett stort ekonomiskt intresse.

Utvalda leverantörer

Setra Group AB

EOV Sveriga AB

Rydaholms Träförädling AB

Dela