Trä eller betong?

Susanne Rudenstam (t.v.) och Malin Löfsjögård (t.h.)

Trä har blivit mer hållfast och pålitligt som stommaterial medan betong tagit ett stort steg framåt när det gäller klimatsmarta lösningar. Vi lät Susanne Rudenstam från Sveriges Träbyggnadskansli och Malin Löfsjögård från Svensk Betong utveckla sina respektive ståndpunkter.

SUSANNE RUDENSTAM, CHEF FÖR SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI

Var står vi i dag när det gäller träbyggande?

− 10 procent av marknaden kan låta lite, men materialneutrala byggregler kom först 1995 med EU, så det är kort tid. Sverige har snabbt ökat byggandet och trä behåller marknadsandelen. Det har varit en ganska konservativ bransch med fyra stora aktörer som äger sina egna värdekedjor. I dag ser vi ett jättestort intresse för träbyggande, och med investeringar i trähusfabriker ökar produktionskapaciteten kraftigt. År 2020 tror jag att 20 procent av Sveriges bostäder byggs i trä.

Hur ser du på debatten om betong vs trä?

− Jag tycker egentligen inte att de ska ställas mot varandra. Man behöver ofta betong i grundstommen eller för att tynga för att klara vindbelastningen. Det finns en viss polemik mellan materialen, men den är lite passerad. Hela byggsektorn har ett uppdrag i att se till att klimatförändringarnas konsekvenser klaras i framtiden.

Vad saknas för utvecklingen av trä som byggmaterial?

− Ett stort kunskapslyft krävs för att vi ska få den fina utvecklingen vi hoppas på. De med chefspositioner i byggbranschen har inte lärt sig trä, och det är fortfarande för lite trä i ingenjörsutbildningarna.

− Det finns alltid en inneboende tröghet i att ställa om en industri, men man kan dra en parallell till Tesla: nya aktörer som gärna väljer trä har ett unikt snabbspår. De stora är inte lika snabbfotade.

Är brandsäkerheten en flaskhals?

− Det handlar mer om övertygelse. Brandfrågan var den första som träindustrin behövde lösa. Vi har i dag metoder att bygga på ett säkert sätt med trä. Dessutom tillkommer nya hela tiden, med ständig förbättring och utveckling, även av barriärer och släckmetoder. Utvecklingen sker i snabb takt. Ljudakustik är ett svårare problem. Det finns bra lösningar, men vi letar ständigt efter smartare sätt att göra det på.

Hur länge kan trä hålla i en livscykelanalys?

− Trä som är rätt behandlat står hur länge som helst. Tänk på kinesiska paviljonger från 800-talet, eller svenska kyrkor från 1700-talet. Det finns mycket trä i de gamla stenhusen. Däremot kan man fundera på hur betonghusen från 70-talet mår. Träfasader kräver dock underhåll. Har du en kanadensisk cederfasad kan den hålla i 100 år tack vare inneboende oljor, men en vanlig målad träfasad behöver målas om förr eller senare.

Vad är status för det industriella träbyggandet?

− Den internationella utvecklingen av så kallade engineered wood products är oerhört spännande. Det finns egentligen två spår inom den här utvecklingen: dels ser vi allt fler massiva trähus, till exempel ett 18-våningshus i Vancouver och ett 21-våningshus i Wien. Det fungerar ungefär som prefab-betong, och ger stora spännvidder vilket är bra för kontor med flexibilitet. De mer fixerade systemen är överlägset mest effektiva för att snabbt bygga bostäder.

Blir det kostnadseffektivt också?

− Ja, träbyggande generellt håller på att bli otroligt konkurrenskraftigt. Det börjar bli skala på upphandlingarna så att kapaciteten kommer igång. Upprepning ger en hög produktivitet, vilket varit ett av byggindustrins stora bekymmer – man räknar med att fyra av fem timmar på en byggarbetsplats är ickeproduktiva. Med industriellt träbyggande kan vi optimera flöden och bibehålla kvaliteten. Har man samtidigt arkitekter som förstår trä kan man göra vad som helst. Det finns ett växande intresse från arkitektkåren att jobba med industriellt producerat trä. Oscar Properties bygger till exempel premiumbostadsrätter med Lindbäcks system. Det funkar alldeles utmärkt trots de ramar som finns.

Slutligen: varför ska vi välja trä?

− Byggindustrin står för 40-50 procent av klimatpåverkan, så det finns inget snabbare sätt än att ställa om byggbranschen. Men då måste vi ställa om NU. Träbyggande är ett snabbspår.

 

MALIN LÖFSJÖGÅRD, VD FÖR SVENSK BETONG

Hur ser livscykelanalysen för betong ut om man jämför med trä som byggmaterial? Vilka parametrar gör betong till ett hållbart byggmaterial?

− I dag finns inga vetenskapliga studier som visar att något byggmaterial generellt är bättre än något annat. Betong står sig starkt klimatmässigt − stora CO2-reduktioner har redan skett och mer är på gång. Men klimatet är bara en del i hållbart byggande. När det gäller brand, ljud och fukt har betongen många fördelar och är ett väl beprövat byggmaterial med forskning, utveckling och vetenskaplig dokumentation av egenskaperna. I rapporten om Riksbyggen Brf Viva beskrivs detta tydligt där man klargör de utmaningar som respektive byggmaterial har. Betong möjliggör lång livslängd, minst 100 år.

Du har varit kritisk mot träbyggnadsstrategier. Varför är det inte bra med fler trähus?

− Jag och betongbranschen är kritisk mot att politiker ska bestämma byggmaterial, särskilt när vissa politiker för fram att det ska byggas med trä istället för betong av klimathänsyn. Det dyker upp påståenden som det inte finns några vetenskapliga belägg för, och det finns inget material som generellt är bäst. Om politiken bestämmer att det bara ska byggas med ett byggmaterial riskerar det att leda helt fel hållbarhetsmässigt.

Hur kan bygga mer klimatanpassat i betong?

− Klimatanpassning är viktigt och där vi kan vänta oss klimatförändringar som kan innebära fler och kraftigare väderhändelser som exempelvis översvämningar och fuktigare klimat − förändringar som kan påverka de byggnadsfysiska egenskaperna och beständigheten hos klimatskalen. Därför är det extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus som behåller dessa egenskaper över lång tid. Brand, fukt och ljud är andra viktiga kvalitetsegenskaper som påverkar säkerhet och hållbarhet. Betong är ett naturligt och oorganiskt material som tål fukt och som varken brinner eller möglar.

Tror du rentav att det råder en trävurm just nu som tenderar att missa de långsiktiga målen?

− Ja, om politiker med andra fattar beslut som inte har vetenskaplig grund finns stor risk att missa de långsiktiga målen.

Hur ska man se till att olika byggmaterial inte behöver ställas mot varandra på det sätt som tycks pågå just nu?

− Det handlar om rätt material på rätt plats. Hållbarhet och klimat tillsammans med livslängd, funktion och kvalitet måste ses ur ett livscykelperspektiv där det handlar om en livslängd på minst 100 år. Projektet Riksbyggen Brf Viva är ett bra exempel på hur man kan jobba med livscykelanalyser. Men analysen måste alltid ha sin utgångspunkt i vetenskapliga fakta − inte tyckande.

Dela